Lär dig förstå din hypertyreos

Allmänt | Min berättelse | Orsaken till sjukdomen | Kostråd | Övriga råd

   

 

 

Orsaker till sjukdomen

Inom den traditionella medicinen kan man normalt inte ange någon direkt orsak till hypertyreos. Man talar bara om att det bildas antikroppar i blodet mot tyroxinet. Men varför bildas dessa antikroppar?

Jag vill se all sjukdom som en möjlighet att lära sig något djupare om sig själv. Jag har synen att det ytterst är långvarig emotionell belastning och blockerad energi som ligger bakom många sjukdomar. Kanske inte som enda faktor, men som en betydande faktor – vid sidan av t.ex. genetisk disposition och yttre hormonstörande ämnen i miljön. Ibland blommar sjukdomen upp i samband med en chockartad upplevelse som triggar djupare liggande trauman, t.ex. av att bli övergiven.  ”The mind controls the body”, skriver också medicine doktor Michael Lam på sin hemsida www.drlam.com.

Nedan några tankar om möjliga orsaker till hypertyreos. Var och en får avgöra om de passar ens eget individuella fall. Jag väljer medvetet att särskilt lyfta fram de känslomässiga aspekterna, eftersom jag ser dem som viktigast också på det fysiska planet. 

Trötthet

Djupgående trötthet och överansträngning finns ofta med i bilden. Enligt Reijo Mäkelä (i "Elämän ja terveyden sähköinen kipinä", 1993) blir sköldkörteln snabbare om man har liten mängd energi.

Inkapslad energi, långvarig frustration

Den äldsta av mina källor, den tyske neurologen Joachim Bodamers ”Människan utan jag” (1959), talar om hypertyreos som en sjukdom förorsakad av ett ouppfyllt liv – av närstående som inte stöder ens strävan och då strävan samtidigt är intensiv: ”kronisk icke-uppfyllelse och lika kronisk, gagnlös överansträngning”.  Det kan finnas en känsla av meningslös kamp och ett försök att tåla mycket lidande utan klagan.

En person med sköldkörtelproblem har därför orsak att fundera på hur han eller hon uttrycker sin personliga vilja och värnar om sin integritet och sina egna behov. Man kan ställa sig frågor som:

- Är jag rädd för att uttrycka mina känslor av rädsla för att såra någon?
- Upplever jag att jag blir missförstådd när jag försöker uttrycka mig?
- Hur tar jag emot och ”sväljer” andras reaktioner?
- Låser jag fast mina reaktioner i kroppen?
- Tycker jag att andras behov är viktigare än mina?
- Brukar jag ge upp min egen vilja för att undgå konflikter?
- Upplever jag att jag behövs och betyder något? Har jag en livsuppgift? (Förr i tiden var hypertyreos vanligt hos hemmafruar, som kanske inte kände sig tillräckligt viktiga.)

Den holistiska terapeuten Mireille Mettes kopplar ihop sköldkörtelproblem (och störningar i hormonsystemet över lag) med olösta bindningar i mammarelationen. Hon kopplar också ihop den autoimmuna attacken mot den egna kroppen med svåra erfarenheter av olyckor, trauman och förluster, som har skapat en känsla av otrygghet: "Att leva på jorden är inte tryggt. Jag skulle helst inte vara här." Denna upplevelse kan ibland leda till att man gärna drömmer sig bort i fantasivärldar eller hänger sig åt andlighet. Utmaningen blir då att stå stadigt med båda fötterna på jorden och omfamna livet till fullo precis som det är - men det förutsätter en process där man först blir tryggare inombords.

Vikten av att inte isolera sig utan värna om sina relationer framkommer i Louise Hays och Mona Lisa Schulz bok "All is well. Heal Your Body with Medicine, Affirmations, and Intuition" (2014).

Hjärtchakrat och halschakrat

Med hjälp av gammal österländsk tradition kan man indela kroppen i sju energicentrum eller chakran. Sköldkörteln finns i halschakrat, som ligger vid struphuvudet.  Detta chakra har enligt Monica Nordenskiöld Nicou på Probalance att göra med självrespekt och att tala sin egen sanning. Om man undertrycker det som försiggår i chakrat under (hjärtchakrat), blir det en obalans i kroppen högre upp.

Mireille Mettes menar för sin del att ett blockerat halschakra kan finnas hos sådana som har blivit nertystade eller tröstade för fort.

Enligt Cicci Lyckow Bäckman (i boken ”Levande kraft”, 2007) är halschakrat också den plats där vi lagrar det vi lärt oss om hur man bör leva. Där finns vårt mentala ”program”. Man kan därför tänka sig att en människa som har höga krav på sig själv lätt får en ansträngd sköldkörtel.

Halschakrat är ytterligare kopplat till viljan, förmågan att fatta beslut grundade på sina egna behov, så att man skapar en livsstil som motsvarar dessa behov (enligt Louise Bourbeau i ”Kroppen talar till dig”, 2008). Bourbeau hävdar att överaktivitet hos sköldkörteln handlar om att man är för upptagen med att förbruka sin energi utåt, t.ex. genom att känna sig skyldig att vara drivkraften i livet för någon närstående. Hon menar dessutom att man hela tiden lever i rädsla för att inte kunna handla tillräckligt snabbt och tror att man hela tiden måste vara aktiv för att ha ett värde.

Om man utgår från att halschakrat påverkas också av chakrat under det, hjärtchakrat, kan vi knyta an sköldkörtelproblem också till det område som har med kärlek, tillit, medkänsla, förståelse och öppenhet att göra. Vid blockeringar i hjärtchakrat sluter vi oss och vill att andra ska förstå och öppna sig först och håller tillbaka vår egen kärlek i väntan på det. Vi känner oss missmodiga och tvivlande och försöker förändra omvärlden i stället för att öppna oss för vad vårt eget hjärta vill. (Beskrivningen av hjärtchakrat här också enligt Lyckow Bäckman.)


Svagt immunförsvar

Autoimmuna sjukdomar har ofta ett samband med ett svagt immunförsvar, som börjar överreagera. Numera har man särskilt i Amerika hos bl.a. sköldkörtelpatienter börjat studera en obalans i immunsystemet när det gäller de s.k. T-hjälparcellerna. Det är T-hjälparcellerna som ska hindra inflammationer i kroppen  De vita blodkroppar som bildas i benmärgen passerar genom thymuskörteln och det är där de transformeras till T-celler.

Thymuskörteln är ett av de organ som lagrar T-cellerna tills de är mogna. Denna körtel både stärker immunförsvaret och hjälper kroppen att skydda sig mot autoimmunitet. Mireille Mettes menar att thymuskörteln både vid Graves sjukdom och Hashimoto tror att den ska attackera sköldkörtelvävnaden.

Ett svagt immunförsvar kan alltså handla om en obalanserad thymuskörtel, men också om brister i matsmältningen, eftersom en stor del av immunförsvaret påverkas av tarmfloran.

Sambandet mellan sköldkörteln och andra organ

Det finns också fysiologiska samband mellan olika organ i kroppen. I det endokrina systemet gäller det samband bl.a. mellan binjurar, sköldkörtel och äggstockar. De utgör tillsammans den s.k. OAT-axeln (se Michael Lams artikel på www.hormoni.se under länken ”Mer läsning”). Det är ofta också så att sköldkörtelproblem drabbar kvinnor över 40 år, dvs. då äggstockarna inte längre arbetar lika kraftigt som förr och hela hormonsystemet blir mer labilt.

För att sköldkörtelhormon ska kunna utnyttjas i cellerna behövs bl.a. lagom mängd kortisol, progesteron och östrogen (www.kurera.se), och om t.ex. binjurebarken är överaktiv har man för mycket av stresshormonet kortisol i kroppen. Inte heller sambandet mellan sköldkörteln, hypofysen och hypotalamus ska underskattas.  Sköldkörteln styrs av hjärnan. Därför är också TSH, det tyroxinstimulerande hormonet i hypofysen, ett känsligare värde på hur sköldkörtelbalansen ser ut än vad själva tyroxinvärdet i blodet är. Inom den s.k. nya tyska medicinen kopplar man ihop sköldkörtelproblem med hjärnbalken utifrån hur fostret utvecklas - intressanta tankar om "den biologiska konflikten" vid sköldkörtelsjukdomar kan man hitta på www.learningngm.com.

Ytterligare är levern, magen och tarmen viktiga organ i samband med sköldkörtelproblem. Det är levern som ska göra jobbet att omvandla T4 till aktivt T3, och tarmarna tillverkar de flesta B-vitaminer och eliminerar skadliga hormoner (Isabelle Rothman). Zara Öberg talar om att sköldkörtelproblem rentav kan uppstå av näringsbrist (bristfälligt intag eller bristfällig matsmältning). Att ha en läckande tarm innebär att ospjälkt mat kommer ut i blodet. Då är tarmslemhinnan skadad, t.ex. på grund av stress, pyloribakterier eller mat som man är intolerant mot.